Man kan aldrig förneka att man har ett förflutet, misstag som kunde gått rätt om man bara tänkt efter.. Jag vill tänka att det var jag som gjorde fel, att jag kunde gjort något annorlunda, men egentligen var det inte jag, det var du. Men på någon höger vänster tänker jag att jag kunde gjorde något annorlunda, varit någon annan för dig. Varit någon bättre. Du var och kommer alltid att vara min största kärlek, och min största hjärtesorg. Det kan aldrig bli vi igen, I know that. Men du kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta, för jag älskade dig, och det kommer jag aldrig att känna igen. Inte så. Aldrig så. Men jag har evigheten i minnet av oss, och sedan evigheten av sveket du gav mig. Men jag är ändå tacksam, för någon gång måste man lära sig, och jag fick göra det den hårda vägen. Tack.

Rebecka,